Hur blev manniskan med sprak? Var, nar och varfor bor-jade vi tala? Det ar en av historiens stora gator. An ar vi langt ifran en losning, men med hjalp av sa olika vetenska-per som arkeologi, neurologi, lingvistik och biologi kan vi numera dra nagra slutsatser, avfarda vissa aldre hypoteser och uppstalla nya fragor.Med entusiasm och sakkunskap lotsar Sverker Johansson lasaren genom en djungel av ledtradar och teorier. Sok-andet efter sprakets ursprung borjar manga miljoner ar tillbaka i tiden, da dagens apor och manniskor gick skilda evolutionara vagar. Det slutar vid den punkt dit det gar att harleda forlagorna till de sprak som talas i dag, det vill saga for omkring fem tusen ar sedan. Daremellan far vi stifta bekantskap med Homo erectus och neandertalare, med Darwin och Chomsky, med delfiner och naktergalar, med syntax och interjektioner.Men hela tiden tycks sparen leda tillbaka den omval-vande period for omkring en och en halv miljon ar sedan, da vara forfader i Afrika stalldes infor nya situationer och alltmer borjade skilja sig fran ovriga djur - och dar spraket av allt att doma tycks ha spelat en nyckelroll.